Nordiskt Baltiskt mästerskap 2007

Foton från NBM
Lite dålig kvalitet tyvärr då de är tagna ur en film!

Så var vi äntligen framme vid målet för årets tävlingar, att deltaga i
Nordisk Baltisk mästerskap i Danmark!

Det blev en dryg resa till Lökken som ligger ca 4 mil söder om Skagen. Vi startade hemifrån redan torsdag förmiddag och var först framme i Lökken vid halv sju på kvällen. Pracja var rejält trött efter alla timmar i transporten och i stort behov av en ordentlig natts vila samt rikligt med mat och vatten.

Fredagen ägnade vi bl.a åt att promenera till stranden med Pracja, reka på banan samt förbesiktning och en omfattande bangenomgång.
Det blev sedan en riktigt tidig uppstigning då starten gick kl 6.00!

38 ekipage kom till start i mästerskapsklassen! Uppvärmning med trängsel i ridhuset, och så gav vi oss iväg i mörkret, en ny erfarenhet för Pracja och mig. Efter ca 5 km kom vi till stranden där det bar av i full galopp. Min plan var att rida i ett friskt tempo, men nu hade jag plötsligt ingen talan Pracja bestämde tempot och jag kämpade ett tag med hala tyglar som bara gled ur händerna. Sen valde jag att inte bråka med henne utan följa med klungan. Efter en mil på stranden vek banan av och tempot  mattades av något. Sen red hela klungan fel ett par km innan det upptäcktes och vi fick vända. Då var det bare ett par km till första vet gate på Fårups sommarland. Vi pulsade in på 3 min med 52 slag/min efter lite fumlande med grejor, blev godkända och kunde gå till vila. Andra slingan gick även den på stranden och det var riktigt häftigt att rida mellan sandklitterna på vägen ner mot havet. 
Andra vetgate var även den på Fårup sommarland. Det var mycket välorganiserat i grinden och allt flöt på bra. Vi pulsade in på ca 2 min med 56 slag/min och blev godkända, Pracja kändes fortfarande väldigt fin!
Tredje vetgate var på ridanläggningen där vi startat på morgonen och även här flöt allt bra och Pracja var fortfarande i fin form.
Sista slingan red vi ganska länge för oss själva, men fick sen sällskap av en finska och vi följdes åt ända in i mål. Pracja kändes bitvis trött och vi skrittade lite då och då. När vi närmade oss mål piggnade hon dock till och vi galopperade i flott tempo över mållinjen.
Till vår stora besvikelse gick Pracja dock inte helt rent vid slutbsiktningen och vi fick tummen ner.

Allt som allt blev tävlingen en stor upplevelse, men helt klart var vi ju besvikna över att åka ut speciellt eftersom Pracja skött sig så fantastiskt under hela resan.

Stort tack till mina trogna groomar Aate och min syster Lise som slet hela långa dagen. Tack även till min far John som var med och förevigade hela äventyret på film!